*

jag hatar folk som ljuger, jag hatar oärlighet.. jag lider hellre av sanningen än att vara lycklig av lögnen. Det är lätt att känna av/ se när någon ljuger för en, men en lögnare blir tillslut en riktig bra skådespelare och därför blir det svårare att läsa av. Dom lär sig tackla situationer och hittar på bra ursäkter, ibland undrar man om det finns någon jäkla sida för dåliga ursäkter.. Ibland funderar man är det så himla kul att trycka ner/såra andra ? många gör det för att känna sig bättre och är oftast själva väldigt osäkra.. och oftast när det händer så är det ju bara för att man tänker på sig själv, man är väldigt ego och tänker bara på att man själv ska må bra.  jag låter negativ när jag säger det.. men är det inte sant då? det är så många som vill en ont.. finns saker jag avskyr folk gör och beter sig, men jag har märkt en sak och det är att man kan hata en människa och samtidigt bry sig om den. hur går det till? finns saker man säger att man aldrig ska förlåta osv. Lättare sagt än gjort, för vem var det som har satt där  till slut och torkade bort bedragarens tårar?

men en sak är säker, bara för jag pratar med den personen eller umgås med den så behöver det inte betyda att jag har förlåtit den personen.. för jag är inte den som förlåter idotiska saker,  inte helhjärtat iaf.